Nackdelarna med att plugga på universitet direkt efter gymnasiet

Något har hänt med synen på utbildningen i Sverige. Att efter gymnasiet läsa på universitetet ses allt mer ofta som något man måste göra. Att läsa på universitet eller högskola verkar vara något som man bara gör, lika självklart som att man går grundskolan, vilket det inte är. Naturligtvis är det positivt att det finns stora möjligheter för alla, oavsett klasstillhörighet och oavsett varifrån man kommer, bor eller har skrivit, att få läsa på universitet. Akademisk utbildning är fullständigt nödvändigt för många yrken. Läkare, lärare, ingenjör, socionom… yrkena är många. Men det är inte alla yrken som kräver flera akademiska år. Det finns två kategorier av yrken och därmed andra vägar att gå som är minst lika bra att gå, och bättre där akademiska timmar framför katedern är fullständigt bortkastad tid.

Den första kategorin är yrken som man kan lära sig och sedan få genom att gå en yrkesutbildning på gymnasiet. Tekniker, rörmokare, professionell yrkesförare, undersköterska, frisör, naturvårdare, kock, fastighetsskötare, fritidsledare, byggarbetare, personal inom hotell- och turismnäringen, egenföretagare (entreprenör), målare, plåtslagare, vvs-tekniker, datatekniker, kommunikationstekniker och underhållstekniker. För att bli något av alla dessa yrken och fler därtill behövs absolut inte fler timmar i skolbänken än vad gymnasiet har att erbjuda. Att läsa flera teoretiska kurser gör faktiskt inte en rörmokare till en bättre, just, rörmokare. I stället krävs det att hon eller han får chansen till att praktiskt öva och utföra sitt blivande yrke, och det är just det som praktiska gymnasielinjer erbjuder. I nästan alla praktiska program på gymnasiet ingår även så kallad arbetsplatsförlagt lärande (APL) på minst 15 veckor. Att tvinga en frisör läsa algebra på universitetsnivå gör verkligen inte att han eller hon klipper bättre. I stället kan vidare kurser under lärlingstiden och även som professionellt utövande frisör, spetsa en frisör så denne blir allt mer skicklig. Detta är alltså vad vi kallar för kategori ett av yrken där universitetsutbildning är en nackdel.

Hantverkaryrken behöver inte universitet

Till den andra kategorin tillhör de som också vill arbeta praktiskt men där en teoretisk vidareutbildning inte behövs. Många gånger handlar det om påbyggnadsutbildningar från praktiska gymnasium, så som för kockar. Eller så är det andra praktiska yrken som är målet. Platser som man kan gå på då kan vara bland annat Hantverksakademin i Stockholm eller Restaurangakademien, även den skolan belägen i Stockholm. För att ta några konkreta exempel på yrken där universitet inte har rätt kompetens men där andra utbildningar i stället besitter denna kunskap är till exempel guldsmed, vävare, bryggare, keramiker, modist, skräddare, skomakare, tunnbindare, juvelfattare och charkuterist.

Många börjar i om och med denna nya trend om att gå på universitet eller högskola, direkt på en utbildning efter gymnasiet. Tyvärr är det i flera fall ett allt för förhastat agerande som inte gör någon lycklig. Missade tentor, obetalda studielån, avsaknaden av motivation och ärligt talat, slöseri på tid, en tids som aldrig kommer igen. Det är inte ett dugg finare att läsa på universitet direkt efter gymnasiet jämfört med att börja jobba direkt eller att läsa på en praktisk akademi.

Comments are closed.