Så funkar det att plugga på universitet

Att studera i Sverige är en fantastisk möjlighet att nå sina mål, att få en upplevelse för livet som kommer att forma den människa som man kommer att bli och som får en att öppna upp ögonen för ny kunskap. I Sverige finns det idag 16 universitet och hela 31 högskolor. Sammanlagt beräknas ungefär 80 000 studenter ta sin examen varje år på alla dessa universitet och högskolor.

När man läser på universitet är det för väldigt många den första riktiga chansen att få bli ansvarsfull och självständig. Många läser direkt på universitetet efter sina gymnasieår, andra tar en tids paus med resor och jobb för att sedan läsa vidare. Oavsett när man börjar är universitetslivet en alldeles särskild och underbar tid där man måste ta eget ansvar över sina studier, man få uppleva en hel massa nya studentrelaterade saker och skapar nya relationer med medstudenter.

Hur fungerar det då att läsa på ett universitet eller en högskola? Det finns flera hundratals kurser att välja mellan. En kurs examinerar ett antal högskolepoäng och följer givna kurskriterier. Kursens längd bestäms med avseende på högskolepoängen (hp) och studietakt. Kurser kan var allt från ett fåtal poäng till hela 45 hp, vissa läses över ett helt år! En del kurser är fristående och går då att läsa för alla som uppfyller behörighetskraven. Behörighetskrav är vad förkunskaperna kallas i universitetsvärlden. Om behörighetskraven anges som grundläggande gäller det att man har en färsig gymnasieutbildning. Om det är flera än vad det finns platser som söker till en sådan kurs baseras urvalet på betygen från gymnasiet.

Program byggs upp av kurser

Vissa kurser är inte fristående utan ingår i vad som kallas för program. Alla program är uppbyggda av en mängd kurser som tillsammans gör ett program med en slutgiltig examen i ett särskilt ämne.  Det är bara tillsammans som en viss sammansättning av kurser ge en examen. Denna sammansättning finns alltid färdigformgiven, men går i många falla även att delvis eller helt och hållet sätta samman själv av egenvalda kurser. Det finns en risk med att sätta ihop kurser helt själv då det kan göra att man inte får en examen i slutändan, trots att man läst en himla massa kurser.

Alla kurser har som sagt en angiven mängd hp. Dessa hp avgör delvis vilken omfattning kursen kommer att ha och hur länge krusen kommer att pågå. Kurserna och dess poäng är antingen på grundläggande nivå eller på avancerad nivå. Oftast kräver avancerade kurser tidigare hp från grundläggande kurser, medan de grundläggande kurserna inte har samma höga krav. Ett program brukar normalt innehålla både grundläggande och avancerade kurser med krav på ett visst antal poäng på båda nivåerna för att kunna godkännas.

Förutom poängen är det även studietakt som avgör hur omfattande och i vilken takt en kurs går i. vanligast är att man läser på helfart, alltså studier till 100 procent. Det kan räknas som ett vanligt arbete med en beräknas studiebelastning på runt 40 timmar i veckan. I detta räknas studier på campus, egna studier, seminarier, lektioner och om aktuellt – labbar.

Comments are closed.